När tärningen styr våra liv

februari 28, 2013 kl. 11:59 e m | Publicerat i Reflektioner | Lämna en kommentar

Gothenburg 28 February 2013
Glasövertäckt hål i Korsgatan (mellan Kungsgatan och Kyrkogatan)

Det där relativt färska hålet i gatan, jag har tittat ned ett par gånger i det och reflekterat över, ja, lite av varje. Det första som slog mig när jag allra första gången tittade ned i det var att höjdskillnaden var så stor mellan de olika seklernas gatunivå i staden. Lager läggs på lager. Jag vandrar samma gator i det rutnätssystem som funnits sedan 1600-talet, men om den tidens människor skulle sett mig, skulle de ha sett mig sväva fram en och en halv meter över marken.

Historiens vingslag bör man ofta vara försiktig med att känna. Man kan tro att en byggnad är si och så gammal, men om man studerar dess historia närmare kan man till exempel upptäcka att den brann ned år x, återuppbyggdes i en annan form år y, och renoverades ordentligt år z. Eventuellt kommer jag att känna historiens vingslag om ett par veckor ganska mycket eller ganska lite. Det beror på vart jag åker.

Jag har bestämt mig för att lämna landet och smaka på söderns värme. En vecka i mars månad blir lagom. Varmt, men inte för varmt. Problemet är bara att sedan jag i eftermiddags kom på denna idé och fick lov att ta semester har jag inte kunnat bestämma mig för vilken stad jag skall besöka.

De nominerade är (utan inbördes ordning)
1. Athen, Grekland. För att det är den europeiska civilisationens vagga.
2. Casablanca, Marocko. För att det är Casablanca.
3. Dubai, Förenade Arabemiraten. För att en på fikarasten föreslog det.
4. Lissabon, Portugal. För att en annan på fikarasten föreslog det.
5. Neapel, Italien. För köket och ligafotbollen.
6. Oran, Algeriet. För att handlingen utspelar sig där i den roman jag snart läst klart.

Vad skall jag välja? Hur skall jag välja? Skall jag kasta tärning?

Skulle jag acceptera tärningens val?

Finns det mer raffinerade sätt än att kasta tärning?

I helgen skall Blåvitt möta Brage på Valhalla plast. Skall jag låta siffran för Blåvitts målskörd ange staden? Sex eller fler än sex mål får i så fall bli stad nummer 6. I normala fall skall vi köra över Brage, men visst, det kan till exempel bli en stabil 1 – 0 seger också.

I helgen skall jag bevista friidrotts-EM på Scandinavium. Skall jag låta placeringen för någon av våra tävlande ange staden? Vem av våra medaljhopp har ungefär lika stor chans att bli etta som sexa eller något där emellan? På damernas 1 500 tar vi garanterat guld, så det funkar inte. I herrarnas längd kammar vi garanterat hem en medalj, så det funkar inte heller. Men Emma Green däremot, hon kan bli alltifrån etta till sexa. Höjdhopp är ju en av de mest teknikkrävande friidrottsgrenarna och därmed också en där nerver och individuell dagsform är oerhört avgörande.

Vad skall avgöra mitt resmål? Tärning, Blåvitt eller Emma Green?

Vad sägs om att välja själv? Ja, men det är ju det som är det svåra. Det är framför allt värmen jag vill åt. Och det måste vara en stad: inte någon badort eller kurort.

Med tanke på värmen borde jag begränsa mig till tre alternativ: Casablanca, Neapel och Oran. Jag har redan tröttnat på Dubai. Det är säkert jättehäftigt att se skyskrapelandskapet den första kvällen, men sedan? Finns där ett pulserande stadsliv eller är staden blott en sommarstugekoloni för jet-setare?

Nu uppstår också frågan: Vad serveras det för mat på restaurangerna i Nordafrika? Finns där ett globalt utbud av rätter såsom i Götet eller är det väldigt lokalt präglat och skulle det då falla mig i smaken? Självklart finns där väl något av det mesta, precis som i alla världens storstäder.

Ok, jag får fundera vidare, men det känns i alla fall skönt att jag har halverat antalet alternativ.

Även om jag så att säga nog kommer att välja själv, kan man ju undra hur valet kommer att gå till djupt där inne i hjärnans mörker. Kommer neuronerna att kasta tärning? Kommer beslutsprocessen pågå även medan jag sover? Det finns ju det där uttrycket att man får sova på saken.

Lika spännande som det skall bli att se vilket resmål som får äran att se mig göra entré på dess gator, lika spännande skall det bli att se när under helgen jag kommer att fatta beslutet (för jag har bestämt att det måste ske under helgen) och att analysera hur det faktiskt gick till när min hjärna bestämde sig. Vad var de avgörande momenten? Var det vid åsynen av sköna bilder på nätet? Var det vid läsandet om städerna på nätet? Var det efter att ha studerat hotellalternativen för respektive stad?

Vad får en människa att välja ett visst hotell? Förmodligen en kombination av det geografiska läget och prisläget samt hotellets inredning i rummen och i lobbyn. Man kan få en känsla när man studerar bilder från ett hotell att, ja, sådär skulle jag vilja leva, sådär vill jag ha det, precis, perfekt, benissimo, molto bene.

Fortsättning följer.

Håkan Tendell sjunger Springsteen

februari 23, 2013 kl. 2:05 f m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

 

Såväl min kulturkonsumtion som kulturproduktion går på sparlåga just nu. Jag läser Pesten av Albert Camus. Två, tre sidor om dagen. Jag tittar på YouTube-klipp med olika versioner av Harlem Shake. Jag har inte skrivit något på min roman sedan jag gjorde den där omarbetningen jag nämnde senast. Nästa vecka blir det plusgrader. Då kommer jag kanske igång ordentligt.

I väntan på bättre tider har jag sjungt in en cover av Bruce Springsteens Drive all night. Vet inte varför jag tog just den.

Det är så mycket man inte vet om beslutsprocesserna i hjärnan. Varför gör man si, varför gör man så, varför gör man det inte alls?

Varje sekund innehåller beslutsfattande. Ska jag göra mig en knäckebrödsmacka med kaviar? Ja eller nej? Ska jag se om det är något bra på TV? Ska jag så här en bit in på natten mot lördagen bestämma mig för att fredagskvällen är slut?

Hur går det till när man bestämmer sig för att nu får det vara slut?

Jag började följa Påven på twitter. Då sa han upp sig.

Slutar man när man inser att roligare än så här blir det inte? Varför skall jag avsluta det vakna dygnet? Varför skulle jag vilja kvarbli i det? Kanske blir morgondagen bättre, roligare eller mer spännande och utvecklande?

Varför gillar jag Drive all night? På vad sätt relaterar den till mitt liv? Eller är det bara en skön låt, vars melodi jag gillar oavsett textens innehåll?

Om alla låtar bara hade gjorts i instrumentalversioner, hur hade topplistorna då sett ut?

Är människorösten också att räkna som ett instrument?

 

Arbetet med kriminalromanen

februari 9, 2013 kl. 11:59 e m | Publicerat i Skrivande | Lämna en kommentar

Göteborg 9 februari 2013

Under senare tid har jag arbetat med min kriminalroman på det sättet att jag har funderat på i vilken ordning vissa scener skall förekomma. Det återstår alltså mycket att skriva, men jag har inte varit beredd att skriva mer utan att vara säker på om en scen överhuvudtaget skall vara med och vad som i så fall försiggår den. Ikväll har jag bestämt mig för ett antal scener som kommer att ingå i totalt trettiotre kapitel.

Något som också är skönt är att jag ikväll har kommit fram till namnet på romanen.

Eftersom det skall bli den hårdaste roman som någonsin skrivits i Sverige var jag angelägen om att som en kontrast komma på en titel som inte har någon direkt anspelning på våld, men som ändå relaterar till innehållet.

Jag är mycket nöjd med titeln får jag säga, och jag är också nöjd med romanens dramatiska struktur i dess nya skick. Jag var tvungen att slakta en del, men det är ju en styrka att man kan vara tillräckligt hård mot sig själv genom att stryka sådant som är bra skrivet, men som inte passar in i den önskade ordningen.

Blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.