Håkan Tendell författare

Osterspaziergang

Producerade en hel del i påskas.

Har kommit gång hyfsat bra med uppföljaren till Gbg noir.

Första kapitlet börjar med en Lamborghini som touchar havsbotten.

Alla förstår ju vad det innebär.

Sveriges nye deckarkung Robert Warholm imponerar med romanen Skam

Robert Warholms roman Skam på besök på Göteborgs stadsbibliotek.

Varje författare som i dessa tidevarv kommer ut med en roman med titeln Skam har ett stort berg att bestiga. Att marknadsföra en roman är svårt redan med vilka andra titlar som helst, och, ja, nämn ordet Skam på nästa fikarast eller middag och flertalet svenskar kommer att börja prata om jäntorna Eva och Noora med flera i den norska TV-serien Skam. Rentav lyriskt börja prata norska. Hooka! Hooka! En och annan kanske drar sig till minnes en halvgammal svensk roman med samma namn. Men väldigt få kommer att referera till en alldeles färsk bok. Inget konstigt med det. TV-serien Skam gjorde succé, och Warholms roman Skam har alltså nyss publicerats. Den är emellertid en bok som så småningom lär komma att börja tala om sig i eget namn. Kvalitet når oftast ut.

Skam är en riktig kvalitetsprodukt. Det är en spännande deckare. En page-turner. De misstänkta blir fler och fler allteftersom bokens kapitel kastar sig fram och tillbaka i det sena artonhundratalet. När jag i la grande finale ställs inför faktumet att läser jag en sida till kommer jag att få reda på hur stackars Olga bragtes om livet vill jag först pausa i hopp om att den sköna känslan av högspänning ska bestå för evigt, men till slut ger jag vika för andra krafter inom mig som kräver att få veta svaret. Läs! Läs!

Boken är som sagt spännande, men som författare blir jag särskilt glad över att ha fått tag i en bok av en samtida svensk författare som kan skriva. Språket är mycket effektivt. Utan att kladda ner sidorna med miljöbeskrivningar i det oändliga färdas man hela tiden som en kamera monterad på en flygande drönare genom sovrum, lagårdar, skogar och fält. Man upplever sig vara närvarande på landsbygden. Livet där är kärvt. Människorna är kärva. Samlagen likaså. Det är bara av med kläderna, kött mot kött och sedan sprutar det. Precis som när kon Kulla blir påsatt. Berättarstilen är också kärv. Tillsammans bildar detta en gedigen känsla från pärm till pärm. Språket är även skickligt utformat på det viset att i stället för att återge det som det förmodligen talades vid den tiden i Värmlands socknar, vilket sannolikt hade varit svårförståeligt för i vart fall storstadsbor i det tredje årtusendet, gör Robert Warholm som den brittiske författaren Walter Scott (Waverley, 1814, The Heart of Midlothian, 1818, Ivanhoe, 1819). Han uppfinner ett språk som vi förstår utan att blinka, men som ändå känns som att det var så de språkade med varann på kyrkbackar där ute i det vilda någonstans i det förflutna.

Utöver vad som tidigare nämnts om Skam är den drygt tvåhundrasidiga romanens kärlekstrassel till viss del av den komplicerade art som man finner i till exempel Tolstojs mästerverk Krig och fred. Det är min övertygelse att Warholm med sin kunskapsrikedom och författarådra har kapacitet att i framtiden skriva ett verk av samma dignitet.