Syntmusikens genombrott
augusti 24, 2014 kl. 10:40 e m | Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer
Himmel över Göteborg.
Syntmusiken populariserades på 1970-talet, främst tack vare Hot Butter’s cover 1972 på Gershon Kingsley’s orignallåt Popcorn från 1969, men även tack vare den samlade produktionen från Kraftwerk och Jean Michel Jarre samt hiten Magic Fly 1977 med Space.
Det var dock inte förrän på det tidiga 80-talet som syntmusiken fick sitt definitiva genombrott. Ett flertal band bidrog till det hela. En del var rena syntband, helt synt- och trummaskinbaserade, medan andra tillhörde genren New Wave/New Romantics och använde syntar som ett betydande komplement till vanliga instrument.
För att beskriva genombrottet i kronologisk ordning har jag valt ut några låtar som nådde en mycket bred publik. Datumen som anges avser när singlarna släpptes i England. Man skulle även kunna anse att intressanta datum är när LP-skivorna släpptes. Å andra sidan, oavsett om en singel släpptes före LP:n eller efter LP:n, var det på den tiden så att en låt blev känd av massorna först när singeln började spelas flitigt på radiostationer och skivbutikerna ställde upp vinylen lättåtkomlig på disken.
10 november 1980 Fade to Grey (Visage)
15 januari 1981 Vienna (Ultravox)
2 februari 1981 Planet Earth (Duran Duran)
13 juni 1981 New Life (Depeche Mode)
7 juli 1981 Tainted Love (Soft Cell) En cover av originalet från 1964 med Gloria Jones.
13 juli 1981 Girls on Film (Duran Duran)
7 september 1981 Just can’t get enough (Depeche Mode)
27 november 1981 Don’t you want me (Human League)
Någon gång på hösten 1981 Love Song (Simple Minds)
Och vad bidrog svenska band med?
1981 spelades Blinkar Blå med Adolphson & Falk i radioprogrammet Eldorado. Om att höra Fade to Grey var som att träda in i en ny värld, var svensk text till syntmusik en ännu större upplevelse.
Så följde 1982. Twice A Man gav ut Decay, Ratata Ögon av is, och Lustans Lakejer gjorde om Diamanter från 1980 till en suggestiv, syntinfluerad karamell. Sveriges ungdom delades upp i syntare och hårdrockare. Nu lever de i fred.
Färgernas språk
augusti 24, 2014 kl. 12:11 f m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar
Fjärilens vingar, påfågelns fjädrar, akvariets upplysta värld.
En solnedgång i brandgult och gredelint, trafikljus som höstlöv och planeter.
Gasspisens blåa lågor, det glödgade järnet, köttets bronsfärgade glans.
Champagnefläcken på bordsduken, på hennes röda klänning, läppstiftet på hans krage.
En av många
augusti 22, 2014 kl. 9:28 e m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar
En park bland parker.
En plats bland platser.
En man med en kamera.
En dag bland dagar.
Författarliv
augusti 15, 2014 kl. 12:08 f m | Publicerat i Skrivande | Lämna en kommentar
Teatergatan. Göteborg.
Uppdiktade varelsers uppdiktade handlingar i en uppdiktad värld.
Vad är det jag försöker skildra annat än detta?
Trots att varelserna föreställer människor.
Trots att världen föreställer staden Göteborg. Med omnejd.
Kommer mina karaktärer någonsin att få evigt liv eller ens liv?
En roman behöver tryckas, spridas och läsas.
Det ligger i dess natur.
Författaren vill att läsarna ska väcka karaktärerna till liv.
Varför?
En författare har förmodligen två slags drivkrafter.
Den ena har att göra med varför han eller hon överhuvudtaget lägger ned så mycket tid på något så statistiskt sett utsiktslöst som skönlitterärt skrivande.
Den andra har att göra med varför han eller hon vill att just det verk han eller hon nyss har putsat på ska hamna i händerna på tusentals människor.
Möjligtvis är det inte så för alla författare. En del kanske nöjer sig med drivkraft nummer ett. Lystrar till kraftens rop och skriver mekaniskt efter en formel som har visat sig vara lönsam.
Sådan kanske jag också blir om jag någonsin lyckas. Jag kan omöjligt veta hur jag kommer att reagera. Kommer jag att vilja smida medans järnet är varmt och producera en tvåa och en trea i en trilogi eller mer i en dekalogi eller kommer jag att ge mig på en annan story i en kanske helt annorlunda genre? Man kan aldrig veta. Först efter den första framgången avslöjas författarens inre för honom eller henne själv.
Låt cyklonen komma
augusti 13, 2014 kl. 12:51 e m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar
Det var i går jag fick post.
Kände direkt att kuvertet innehöll mer än bara ett stycke A4-ark.
Struntade i att jag inte hade någon champagne hemma.
Tänkte först sprätta upp kuvertet med fingret.
Tog i stället fram ett redskap och sprättade. Försiktigt, försiktigt.
Var i någon form av positivt upplösningstillstånd.
Innehåll: Ett brev med ett standardavslag och tips om att söka professionell skrivhjälp.
Och så i övrigt reklamblad för förlagets böcker.
Det blev kast med liten boll. Till andra änden av rummet.
Tittade ned på skrivbordet. Där låg själva kuvertet kvar.
Kast med liten boll. Igen.
Och så satt jag uppe till halv fem i natt.
Beslutsam.
Inget mer finlir. Bara ösa på med samhällets brutala verklighet. Mindre bullshit. Mer Hollywood.
Sprängde in rader överallt där det passade att spränga.
Utökade mitt manus med 5 000 ord.
Resa mot flodens källa
augusti 3, 2014 kl. 9:17 e m | Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar
Vad är det vi väntar oss att finna när vi färdas uppför Kongofloden, Nilen, Mekong, Göta Älv?
En förlorad civilisation, en grotta fylld med guld eller kanske svaret på en gåta?
Förmodligen oftast det sistnämnda. Särskilt på resa utmed andra floder än blöta.
Det finns frågor som suktar efter svar.
Allra vanligast: Hur började det hela?
Näst vanligast: Hur började han/hon det hela?
Det finns författare som drar sig tillbaka.
En suktande själ försöker hitta författaren, försöker etablera kontakt, försöker få svar på varför skrev du det där, var fick du det ifrån, vad vill du säga med det, vad betyder det, vad har du varit med om, vad har du själv läst som kan ha inspirerat dig i ditt skrivande?
Det finns författare som dör.
Sedan även alla de som kände författaren personligen.
Återstår då endast för en suktande att studera skrifterna; romanerna, novellerna, dikterna, biografierna (såväl författarens egna som andras om denne), breven till och från författaren, tidningsartiklar, anteckningar och protokoll i statliga, kommunala och andra arkiv.
Kan det bli lättare eller svårare att lägga pusslet ju mer material man samlar på sig?
En del författare lämnar efter hundratals år efter sig bara sitt namn, ett textfragment och ett ungefärligt årtal. Av detta skapas bilden av dem.
Så kan det också gå för mig.
Blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.
Håkan Tendell författare 