Krig och fred

december 16, 2012 kl. 11:58 e m | Publicerat i Skrivande | Lämna en kommentar

Tolstojs Krig och fred

Hade jag väntat till tiden för bokrean 2013 hade det alltså tagit mig tio år.

Men nu är det klart: de ettusentvåhundrasjuttioåtta sidorna är genomlästa. Med njutning.

Jag hade ägt det där verket i ett år när jag redan tyckte mig ha dröjt för länge med att läsa det, och det sa jag ju också till henne att, Se här: Shakespeares samlade verk, Romerska rikets nedgång och fall, Krig och fred: när skall man hinna läsa dem alla?

Mitt eget skrivande gick under den perioden på lågvarv. Jag hade på flera månader inte skrivit något på mitt eget mastodontverk, Europas förflutna, som skulle belysa tiden från 776 f. Kr. till 1815 e. Kr. Det manusutkastet är sedan länge historia, men tack vare henne fick jag i alla fall inspiration nog att börja omarbeta ett gammalt filmmanus i försök att göra det till en roman. Jag läste upp den nya inledningsscenen varvid hon suckade när tjejen i manuset sa att hon frös och killen hon var med inte höll om henne, utan föreslog att de skulle gå ner till lägerelden för att värma sig. Det gladde mig att min scen hade den förväntade effekten. Det var första gången jag överhuvudtaget läste upp något skönlitterärt jag producerat för någon. Det manusutkastet är dock även det sedan länge historia.

Lost in the night

Så vad blev det av den där märkliga idén som satte igång det hela? Varför uppstod situationen alls? Är det liksom Tolstoj beskriver att det inte var Napoleon som drev på utvecklingen i början av artonhundratalet utan att det var en slags kausalitet av vad miljoner människor sysslade med och längtade efter som skapade historiens våg på vilken Napoleon bara red i tron att han själv kunde styra utvecklingen? Var det så enkelt som att det i början av tjugohundratalet rådde en sådan stämning i samhället att någon av alla dessa skrivarsjälar som ibland fyller kvällarna med ord var tvungen att fråga och att några var tvungna att svara och att det var givet att bara en kunde vara den utvalda i just hans ögon, och att hon inte kunde vara vem som helst, utan att hon måste vara något alldeles speciellt, så att om han aldrig hade frågat och hon aldrig hade svarat hade en annan man och en annan kvinna i enlighet med den rådande tidsandan gjort något liknande, och om det nu var så, var det också av ödet bestämt att det i stora drag skulle bli som det blev.

Hade jag läst både Brott och straff och Krig och fred utan att genom henne bli sporrad till det? Kanske inte. Hade jag överlevt det? Ja. Hade jag velat vara utan det? Nej.

Hade jag stått i en monter på bokmässan i år med en egenhändigt skriven roman utan allt som var? Kanske inte. Sålde den mycket på mässan? Nej, inte ett skvatt. Var jag likväl glad för det? Ja. Åtminstone efter ett tag. Det var ett viktigt steg mot slutmålet.

Hade jag råkat skriva en dikt som jag hade råkat vilja skicka till kultursidorna i GT i min vilja att slå igenom? Förmodligen inte. Genom henne väcktes poesin i mig till liv. Och var det samhällsklimatet som gjorde att GT publicerade dikten på kultursidorna fredagen den 22 juni 2007? Ja, det eller att dikten i sig var bra, men snarare det förstnämnda, för det hör ju inte till vanligheterna att okända poeter kan få sina alster publicerade där normalt kulturskribenter skall få plats att upplysa världen om sakernas tillstånd.

Men nog om mig. Hur påverkade allting hennes skrivande? Fick hon något av det hon sökte i det hela? Kunde han göra något mer utöver korrekturläsning? Hade han läst båda de ryska tegelstenarna i förväg hade han aldrig med sådan emfas hävdat att ordet oavvänt inte existerade. Ja, en sådan dumbom han var, tänkte han några år senare när han väl läste böckerna. Hon som redan hade läst Krig och fred och Brott och straff. Vad kunde han egentligen göra för henne? Kanske fick hon oväntade uppslag till berättelser. I så fall fanns det trots allt någon mening med det hela.

* * *

Tendells Var med mig nu

Annonser

Kommentera »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: