Vad är din dröm?

juni 27, 2012 kl. 1:33 f m | Publicerat i Reflektioner, Skrivande | Lämna en kommentar

Storstadens alla möjligheter: dess dekadens: dess frihet: dess inbjudan till både tacksam anonymitet och efterlängtat strålkastarljus.

Människorna som flockas i storstäderna: de bär många på en dröm.

Vägen kan vara lång från servitris eller dansös till namnet på affischen, på ljusskylten, på tidningens framsida.

Mitt första riktiga jobb var som diskare, men inte på restaurang, utan i en charkuterifabrik. Jag började arbeta där i juni 1985. Två månader senare var jag i Los Angeles. Vad hade jag för dröm? Om jag hade någon, var den vag, splittrad, diffus. Kalifornien var en attraktion i sig. Det var på så sätt en dröm bara att vara där. Bortsett från vykort, skrev jag en enda grej i L. A. Det var en raplåt som handlade om breakdance. Bara text, ingen musik, även om jag i och för sig kunde sjunga den för mig själv. Jag hamnade på omslaget till musiktidningen Rolling Stone. Eller rättare sagt: på den fejkade versionen av Rolling Stone, tillverkad på något av stadens nöjesfält: jag besökte dem alla och minns därför inte på vilket. På omslaget såg jag ut som en syntare, vilket inte var konstigt eftersom jag var syntare. Det som är märkligt är varför jag skrev en raplåt, men det är ju möjligt att den lokala kulturen influerade mig, vilket också det är anmärkningsvärt eftersom det bara spelades disco, pop och rock på radion, MTV och de diskotek jag besökte. Särskilt minns jag fyra låtar som vevades om och om igen på radiokanalerna: Weird Science med Oingo Boingo, Shout med Tears For Fears, Take On Me med A-Ha och We Don’t Need Another Hero med Tina Turner.

Ett besök på TV-kanalen NBC och framförallt på Universal Studios filminspelningsområde gjorde stort intryck på mig. Att arbeta med film; skriva manus, regissera, skådespela, var verkligen något för mig, men så efter ett tag flög jag hem och återgick till det där som kallas livet, och det var förvisso ett i stora drag mycket bra liv det också.

På 2020-talet kommer Göteborg att vara en skandinavisk mix av London, Los Angeles och New York. Göteborg är en fantastisk stad och den blir bara bättre med åren. Det är skönt att jag redan är på plats. Kanske kommer det att dröja till det glada tjugotalet innan jag själv slår igenom med det jag har funnit passar mig bäst på kulturens digra smörgåsbord: skrivande. Jag har för övrigt redan hunnit skriva några kapitel på min nya roman.

Det är sommaren 2012 och min dröm har sedan ett antal år tillbaka klarnat. Jag vill … nej, tillåt mig omformulera det där … Jag skall … slå igenom med mitt skrivande. Med ett leende. Kanske även med en segergest. En knuten näve i luften. Eller två. Och champagne. Massor av champagne. Bara spåkvinnans kristallkula kan dock säga mig när.

Utan drömmar hade vi vare sig haft romaner, filmer eller skivor et cetera. Det är människor som drömmer och skapar som alstrar allt det där härliga vi alla kan ta del av i tryck, i högtalarna, på bildskärmen, på bioduken, på scenen.

Vad är din dröm?

 

Annonser

Kommentera »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: