Säg vad som evigt består

april 29, 2012 kl. 10:33 e m | Publicerat i Skrivande | Lämna en kommentar

En armada av bombflygplan fäller sin last. En stad demoleras. Liv släcks. Efter fullbordat uppdrag landar planen på basen. Däck blir paffa. Vingar rostar. Medaljer läggs i lådor. Gamla män, en gång unga, ståtliga, uniformsprydda, slår upp ett fönster och lyssnar på fåglar, studerar molnen, känner åska i luften.

Inget fysiskt blir någonsin kvar. Det är bara frågan om hur och varför, när och var.

Byggnader blir förr eller senare ruiner. Det tar ibland femtio år, ibland femhundra, för några rentav femtusen. Egyptens pyramider är inte vad de en gång var. Sfinxen. Kolossen på Rhodos. Colosseum. Kvarteren i Masthugget. Varven på Hisingen. Kan man föreställa sig ett Paris utan Eiffeltornet? Någon gång kommer det dock att demonteras eller rasa av sig självt eller bombas i spillror. Tiden, naturkrafterna och människans handlingar bryter ned allt till grus, skrot och damm.

Den roman jag skrev, också den skall förgås. Visst finns den lagrad i biblioteken, men jag minns då biblioteket i Alexandria. Vilka skrifter gick inte förlorade för mänskligheten där?

Blott stor spridning och omtryck efter omtryck ger goda förutsättningar för överlevnaden av ett verk.

Men om nu så blir fallet att varje exemplar av min roman utplånas, kan man ändå inte se något skönt i det? Den lästes av människor som kanske var och en berördes av den på ett eller annat sätt. Kanske skänkte den underhållning eller eftertanke.

Vad är ett fyrverkeri? Förpackat krut. Så tänds det på, skjuter upp i mörkret och ger med sina krevader livet krydda. Så blir det mörkt och tyst igen.

Kunde vi lika gärna vara utan fyrverkerier för att de blott varar en stund?

Är det inte så att mycket av det som är världen bär tillfällighetens prägel och vi ändå sätter stort värde på det?

Vad gör väl det om min roman faller i fullständig glömska om hundra år? Den är här. Den är nu. Själarna på 86:e är en våg i floden av alla romaner som har getts ut och kommer att ges ut under 2012. Den är ett bidrag till årets bokskörd, upplagd på smörgåsbordet bland alla de andra läckerheterna. Den är ädelosten, den är rostbiffen, den är flaskan med champagne, redo att fylla folkets glas med lust för liv.

 

Annonser

Kommentera »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: