Morgonstund

januari 15, 2011 kl. 2:35 e m | Publicerat i Skrivande | Lämna en kommentar

Lördag morgon. En fartygsvissla från älven signalerar till min dvala att övergå till fullt vaket tillstånd.

Nu ser jag klart.

”Mörker över Manhattan” skall inte vidarearbetas om till en kort roman i förhoppning om att omvärlden skall nöja sig med dess omfång. Istället skall den förädlas till en mycket lång novell, vilken jag tillsammans med allehanda noveller och novelliknade alster jag skrivit de senaste åren skall finslipa och paketera snyggt i en novellsamling, på vilken det inte alls kommer att ställas samma krav på 80.000 – 100.000 ord som det faktiskt gör för debutantromaner, vilket jag i mitt klärvoajanta tillstånd de facto inser.

Novellsamlingar lyder under samma regler som diktsamlingar och presentböcker med lustiga citat om män och kvinnor vilka säljer särskilt bra i detta land där enligt lag män och kvinnor har identiska hjärnor, varför påtalanden om biologiska skillnader kittlar läsare lika starkt som samizdatlitteratur en gång gjorde i det gamla Sovjet. Nu tror ni kanske att jag som man tänker påtala än det ena, än det andra, men jag är inte bara man, utan också vetenskapsman, och jag vet att kvinnor generellt sett (det vill säga oaktat skillnader på miljardtals individer) är överlägsna, eftersom de har större förmåga än män att vid ett och samma tillfälle involvera en mängd delar av såväl vänster som höger hjärnhalva. Ni ser det själva: allt fler intellektuella och icke muskelbergkrävande arbeten, som tidigare var förbehållna män, tas över av kvinnor. Detta är till nytta för samhället, då vi behöver befolka de viktigaste positionerna med de bästa kandidaterna. En och annan man kommer naturligtvis även framledes att lyckas kvalificera sig, men hela den här planeten kommer sakta men säkert att omvandlas från ett patriarkat till ett matriarkat. Se Hillary Clinton och Margot Wallström, Sarah Palin och Filippa Reinfeldt, Robyn, Rihanna och Lady Gaga: där har ni några av världens härskare.

För att återknyta till ämnet, skall jag nämna att den där regeln som novellsamlingar lyder under består av att textmassan inte behöver vara så omfattande. En novellsamling, en diktsamling, en skojig presentbok kan med fördel vara tunn till formatet, då den inte sällan används för högläsning och runtskickning på middagar med uppklätt folk. Just novelluppläsning kanske i och för sig inte någon vågar plåga andra gäster med efter att ha klingat i glaset, men ni förstår väl min poäng?

Ja, vem är det egentligen jag pratar med? Mestadels pratar jag nog bara med mig själv. Det har blivit en vana, eller en ovana. Igår fick jag in en liten text i Aftonbladet. Jag tror inte att så värst många tidningsläsare läste den. Själv läste jag den flera gånger, kanske fler gånger än vad alla de andra gjorde tillsammans. Nu ligger en miljon tidningar i papperskassar för återvinning. Några exemplar räddades säkert dock genom att personer med blöta skor rev ur sidan med min text och knycklade ihop den. Någon tog kanske ett par sidor och slog in fisk med dem. Nu skådar möjligtvis en liten insjöfisk, upphämtad till de högre sfärerna genom ett hål i isen, min text med rubriken ”Ge August Strindberg Nobelpriset 2012”. Det är så lite man vet om vem som läser det man har skrivit.

I vilket fall måste Akademiens ledamöter ha tagit del av min text. Någon av dem satt säkert och lunchade med tidningen uppslagen jämte matbrickan, blev eld och lågor, och kontaktade sina kollegor med orden: ”Hör här vilket dravel en viss Håkan Tendell har känt sig kallad att sätta på pränt. Han måste svartlistas å det omedelbaraste.”

Så nu befinner jag mig i den sitsen att mina chanser till ett eventuellt framtida Nobelpris och en eventuell framtida plats i Akademien har spolierats. Inför detta känner jag ingen som helst ånger. Att rättrådigt reagera när en större sparkar på en svagare kan ibland vara ett smutsigt jobb, men någon måste göra det. Dessutom finns det säkert någon annan som mer än jag kommer att förtjäna både det pris och den numrerade stol jag eventuellt skulle ha lagt beslag på.

Med vänlig hälsning

Håkan Tendell

Annonser

Kommentera »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: