Solen bränner tegelvägg

juni 26, 2010 kl. 9:34 e m | Publicerat i Skrivande | Lämna en kommentar

Solen bränner tegelvägg

(melodi okänd)

Om man fick chansen att skriva en sista svensk dikt, vad skulle den då innehålla?

Skulle den helst av allt minsann omfatta allt eller lysa på just något särskilt?

Skulle den vara femtiofem meter lång eller rymmas på några få rader?

Vad skulle man vilja få fram med sin dikt, vetandes att den där var den sista?

Människor, djur, blommor, gudar i bur, eller vad skulle rymmas i dikten?

Och skulle man känna ett tvång att rätt rimma, att troget där följa den plikten?

Fri vers, lök, köttfärs, kokt spagetti på spisen som får många munnar att vattnas!

Havsbad, sand, tångruskor, krabbor och öbor i Bohusläns avlånga rike!

Bockstensmans banemans blodiga händer som ligger och skakar i dike!

Vad är det som dikten vill säga när den vet att detta nu är bittra slutet?

För säkerhets skull, tar den nu ett snyggt rim, ej nödrim, nej, det satt som gjutet.

 

en dikt av Håkan Tendell

Annonser

Kommentera »

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.

%d bloggare gillar detta: