Tomheten
september 7, 2008 kl. 11:58 e m | Publicerat i Skrivande | 5 kommentarerDet blev sex frimärken. Jag satte fast dem på kuvertet. Sedan gick jag ut ur Seven-Eleven-butiken och stoppade kuvertet i den gula brevlådan. Jag kände ingenting.
Redan när jag slickade igen kuvertet i min lägenhet kände jag på mig att min roman inte skulle vinna tävlingen. Den var kanske inte värdelös, men hade den potential att bli prisbelönt? Kanske, kanske inte.
Nu hänger allt på juryn som skall granska mitt verk. Är min roman något som kommer att engagera tidningens läsare? Det vet juryn bättre än jag.
Men jag skall inte ge upp. Jag är glad att jag har hittat någonting som ger mening åt mitt liv – möjligheten att kunna nå ut med ett litterärt verk till andra människor. Det är bara att fortsätta med nya manus. En dag kommer det att ske. En dag kommer jag att få hem ett brev i vilket ett förlag erbjuder sig att publicera ett av mig författat verk. En dag kommer det att ske.
Håkan Tendell
5 kommentarer »
RSS feed for comments on this post. TrackBack URI
Lämna ett svar till Robert Avbryt svar
Blogg på WordPress.com.
Entries och kommentarer feeds.
Stor trumpetfanfar och många gratulationer till att du blev färdig och nu är med i tävlingsleken!
Tror också på det där att fortsätta skriva. Om man kastar tillräckligt många manus omkring sig måste ett av dem till slut träffa någon jurymedlem/redaktör i huvudet så att de omtumlade utbrister ”ja tack!”. Tycker man. Det är i alla fall min metod, det får bära eller brista.
Jag håller tummarna för ditt bidrag!
Comment by Parallellen— september 8, 2008 #
Ja, jag håller med. Bra jobbat! Visst är det en tomhetskänsla när man skickar iväg något, nästan lite olustigt så där. Men det är enda sättet!
Comment by Bobbi— september 8, 2008 #
Thank you!
Comment by tendell— september 9, 2008 #
Grattis, men jag förstår vad du menar med tomheten. Men det är en skön känsla också, på något konstigt vis.
Och en dag ska vi sitta där i fåtöljen och bläddra i våra publicerade romaner, och med ett småleende tänka på pärmen med refuseringsbrev 😉
Comment by Robert— september 9, 2008 #
Tackar!
Sannerligen, de gamla refuseringsbreven skola en dag bliva till lustiga anekdoter.
Comment by tendell— september 9, 2008 #